gott folk. inte för att min läsarkrets utgör en stor grupp frekventa besökare, men ni finns, det ser ju jag det. jag tänkte mest skriva av mig lite och berätta om en helg som precis passerat.

fredagen fylldes av picknick-korgar och filtar i parken vid kajen. vi hade nämligen reunion med vårt kära crew. underbart. två saknades dock. plus att två stycken tillkom, vid namn melker och viggo. gulligt värre! jag känner nu att jag antingen måste skaffa mig en liten hundvalp eller en liten människovalp. det förstnämna känns relativt överkomligt inom den närmsta tiden. värre är det med sistnämnda.

kvällen innan picknick kläckte mamma på telefon ur sig att en överraskning väntade kl 14.30 på rådhustorget. tankarna virvlade, tänkte på bröllop och hbt, av någon anledning. efter väldigt lite övertalning kom det fram att jag önskades som vittne, ett borgerligt bröllop skulle nämligen ta sin form. självklart, med glädje. det var på tiden. är inte så mycket för bröllop personligen men vet att kära mor har velat glittra med ring på fingret ett tag nu. vigseln gick fort. formellt. vigselförrättaren försökte vara lite klämkäck på vissa ställen, det blev mest lite konstigt. fort, som sagt. max 5 min? men fint. mina ögon tårfylldes.

kombon från västkusten flög upp tidigare än väntat. hemlighetsstämplat och allt. hemligheter är alltid kul. dock ingen sådan för mig, agerade istället chaufför. överraskningen uppskattades innerligt från alla håll och kanter.

på lördagen vankades det 50årsfest kombinerat med bröllopsfirande. samt firande av brodern som fyllde sjutton, inte att förglömma! mycket trevligt. tipsrunda och bufféfrossande. framåt småtimmarna och efter x antal alkoholhaltiga klunkar tog en falsksjungande karaokedonna ton, mot en bakgrund av självförtroende och en jäkla massa skryt bland herrarna. finbesök från dalarna hade vi även. på tok för sällan!

bilder på g.

barndomsfilmer från en väldans massa år har hittat till ytan och det är förjävla fint att se. massa fina minnen. fadern var tydligen också tvungen till att visa foton från inte så himla många år sedan, kring 2004 närmare bestämt. mindre fint. och jag har inte förändrats radikalt utseendemässigt sen 7an, enligt icke nämnda familjemedlemmar.

kortklippt och blond, föreslog en uppjagad figur. vad tror du?

kärlek!